Pelle Molin skrev ett otal brev; till familjemedlemmar och andra.
Några av breven finns utlagda på den här norska siten:
Pelle Molins brev
25 juli, 2010PM-sällskapets årsmöte den 8 juli 2010
21 juli, 2010Vi var ett 20-tal som hade samlats hos Ekmans på Molingården i Tjäll den 8 juli. En traditionsfylld plats att ha årsmöte på. Solen glittrade i kristallkronan i salen som är prydd med målningar av Pelle Molin. På gården står fortfarande det timrade hus kvar där Pelle föddes på dagen 146 år tidigare. Ordföranden i Sällskapet Cecilia Jakobsson berättade om stort och smått som hänt under det gångna verksamhetsåret: till exempel att det bara tre år gamla Sällskapet nu har 75 medlemmar. Vi fick också veta att tio företag i trakten har bidragit med grundplåten till det ”Pelle Molin-pris”, som ännu inte har delats ut för första gången.
Personval: Efter avgående Bo G Hall, Stockholm, utsågs Olle Grundberg, Härnösand, till ersättare i styrelsen; ersättare är också Anita Berglund och Nils-Erik Humlesjö, bägge Näsåker. Ordinarie styrelseledamöter är Johan Ekman, Tjäll, Björn Nässén, Göteborg, Mariann Hedman, Sollefteå och Isabella Josefsson, Härnösand. Funktionärer: avgående revisorn och valberedaren Kåre Andréasson ersattes av Lilian Torkelsson, Sollefteå. Tore Fors, Sollefteå, lämnade över sitt valberedaruppdrag till Eva Engblom i Multrå, men han kvarstår som andre revisor.
Efter årsmötesförhandlingarna fick vi lyssna till ”Talet vid stenen” med Liv Ekerwald från Matskrået i Jämtland, och hos Fagerströms serverades fika – som vanligt.
Älven låg spegelblank nedanför.
Av Isabella Josefsson
Om Pelle Molin i Bodö
16 juli, 2010En norsk blogg ”Tid & rom” har skrivit ett par inlägg om Pelle Molin som jag tycker är roligt att nämna!
I bloggen finns bland annat följande inlägg från den 26 april – Pelle Molins dödsdag - när Pelle Molinsällskapet i Bodö lade ner en minnesblomma på Pelle Molins grav i Brevika kirkegård:
”Pelle Molin – Ådalens diktare – døde i Bodø 26. april 1896 & ligger begravet på Breivika kirkegård. Kirkegården var i bruk fra 1886 til 1919 & er nå regulert til parkformål & fotballøkke. Navnet Pelle Molins plass brukes også i noen sammenhenger.
Sist mandag, i slett-eling & regn, møttes ni frosne bodøværinger for å legge ned blomster på svenskens grav – 114 år etter hans død. De fleste frammøtte var nok medlem av det lokale Pelle-Molin-selskapet. Ikke jeg, jeg var der for å støtte de som holder ut i slikt vær, & for å ære svenskens som jeg har kjent til i hele mitt liv. Plassen er en viktig del av mitt oppvekstmiljø.
Pensjonert journalist Knut Hoff holdt en tale som vinden nesten tok – så kort som nødvendig – med mer eller mindre presise opplysninger.
Pelle Molin var en eventyrer, vandrer, forfatter, journalist & maler. Han levde 32 korte år, & da han døde sørget byens unge kvinner.”
I det norska inlägget finns också ett par bilder från evenemanget vid Pelle Molins plass i Bodö.
Även ”Talet vid stenen” har förärats med ett inlägg i den norska bloggen.
Varma sommarhälsningar till Pelle Molinsällskapet i Bodö från det svenska sällskapet!
”Talet vid stenen” 8 juli 2010
9 juli, 2010Talet vid stenen till minne av Pelle Molins födelse den 8 juli 1864 firades i år för 27:e gången. Kvällen bjöd på ett sagolikt vackert väder när ett 80-tal åhörare samlades till årtes evenemang. Pelle Molinsällskapets ordförande Cissi Jakobsson hälsade alla välkomna och påminde om att det var 1946 som den vackra minnesstenen sattes upp till minne av Pelle Molins död 50 år tidigare, år 1896. Stenens skapare var skulptören Holger Persson född i Sollefteå. Pelle Molinstenen ligger för övrigt strax intill den lilla stuga där Pelle Molin föddes.
Mariann Hedman fortsatte med att berätta om det fina samarbete som sällskapet har med Pelle Molinsällskapet i Bodö. Tyvärr kunde inte dess ordförande, Knut Hoff, vara med som det var tänkt, men han och sällskapet i Bodö skickade sina varmaste hälsningar till alla närvarande.
Det var 1984 som det första talet vid stenen hölls av Karl Erik Johansson i Backe. I år hade Pelle Molinsällskapet glädjen att få lyssna till ett tal av mathantverkaren Liv Ekerwald från Ås i Jämtland vid Pelle Molinstenen i Tjäll, Sollefteå. Liv Ekerwald är ekologisk odlare med intresse för ekologiskt odlad mat och motståndare till GMO-producerad mat. Hennes tal om handlade om närproducerad mat i ett kulturellt, historiskt och nutida perspektiv och hon gav en mycket intressant inblick i hur några produkter, som till exempel getost, skapas och tillverkas i de småskaliga företag som bland annat finns i hennes eget landskap Jämtland.
Med ett avstamp till Pelle Molins historia om maträtten kams i novellen ”Kams” berättade Liv när hon första gången smakade den ångermanländska kamsen. Det var hennes farmor som lagade kams vid ett tillfälle och bjöd sina barnbarn. Kamsen föll henne inte riktigt i smaken den gången, men Liv Ekerwald påminde om hur stor och viktig betydelse kams hade haft i den norrländska bondekulturen. Kams var förr helt lokalproducerat. Ofta var kornmjölet mald på den egna gården och kams med fläsk och lingonsylt mättade länge och väl. Liv Ekerwald läste också upp ett stycke ur novellen ”Kams” där Pelle Molin på sitt mustiga och kärnfulla sätt beskrev hur Jonke i berättelsen tillagade kamsen och hur det gott de smakade. Åtminstone de 3-4 första kamsarna… 
Liv Ekerwalds tal blev mycket uppskattat och talet kändes som ett berikande bidrag till den kampanj om lokalproducerad mat som just nu pågår på många håll i vårt landskap och i vårt land. Liv Ekerwalds tal blev också ett viktigt och angeläget bidrag till Pelle Molinsällskapets motto ”kulturkamp i norr”.
Cissi Jakobsson och Frida Wennstig underhöll med vacker musik på fiol och piano innan Pelle Molinsällskapets sekreterare Björn Nässén tackade årets talare och inbjöd därefter alla åhörare till kaffe och tunnbrödsrulle med getmese och getost (närproducerad förstås! ) nere vid Ångermanälvens strand.
Bättre än så kunde inte årets ”Talet vid stenen” avslutas!
Pelle Molin stenen i Tjäll, Sollefteå. Restes 1946 till minne av 50-årsdagen av Pelle Molins död. Skapad av Holger Persson.
Årets talare Liv Ekerwald från Ås i Jämtland höll ett mycket uppskattat och intressant tal om ekologisk närproducerad mat. Pelles levande och roliga beskrivning av hur kamsen bakades i novellen "Kams" bidrog till det historiska perspektivet på en av de närproducerade ångermanländska rätter som var vanlig förr.
Mariann Hedman berättade och framförde hälsningar från Pelle Molinsällskapet i Bodö.
Musik framfördes av Pelle Molinsällskapets ordförande Cissi Jakobsson och Frida Wennstig.
En publikbild. Ca 80 personer närvarade.
Talet vid stenen avslutades med kaffe och tunnbrödsrulle med närproducerad getmese och getost.
Av Anita Berglund
Talet vid stenen 8 juli
30 juni, 2010I år är det den 27:e gången som ”Talet vid stenen” arrangeras. Arrangemanget hålls till minne av Pelle Molins födelsedag den 8 juli vid hans födelseplats i Tjäll, Sollefteå. Sedan några år har Pelle Molinsällskapet ansvaret för detta arrangemang och det är en stor glädje för sällskapet att i år kunna prensentera Liv Ekerwald från Ås i Jämtland som årets talare. Liv Ekerwald presenterar sig som ekologisk odlare med intresse för ekologiskt odlad mat och motståndare till GMO-producerad mat. Liv Ekerwald tänker tala om mat i ett kulturellt och historiskt perspektiv.
Pelle Molin sällskapet önskar alla varmt välkomna till Tjäll i Sollefteå den 8 juli kl. 19.00!
A. Berglund
Lars Molinsällskapet
23 mars, 2010Den kände regissören och författaren Lars Molin 1942-1999 var brorsbarnbarn till Pelle Molin. Lars Molin använde ofta samma mustiga och slagfärdiga uttryck som sin farfars bror Pelle Molin, och han har i sina berättelser och filmer skapat verk som blivit mycket uppskattade och uppmärksammade.
Vi har glädjen att få berätta att Lars Molin har fått ett eget sällskap som fortsätter att uppmärksamma hans livsverk på olika sätt. Lars Molin-sällskapet är ett relativt nybildat sällskap (2009) som har bildats av ett antal entusiaster i Östhammar, och i dagarna har Lars Molinsällskapet sjösatt en hemsida som Pelle Molinsällskapet gärna vill uppmärksamma:
Vem var Jonas Lundmark?
21 mars, 2010”Lille Jonas Lundmark blef med åren en stor och jäf karl, men aldrig glömde han den gången när han skulle koka kams”.
Så slutar berättelsen Kams som Pelle Molin skrev och som senare publicerades i novellsamlingen Ådalens poesi 1897, året efter Pelle Molins död.
Vem var då denne Jonas Lundmark som omnämns i Kams? Läs resten här….
Hembygdsforskaren Paul Lundin funderade ungefär i samma banor i en artikel här.
Minnesutställning Pelle Molin 1938
27 februari, 2010
Klicka på bilderna för att förstora!
För en tid sedan fick jag en skrift från den minnesutställning över Pelle Molin, som Sollefteå konstförening arrangerade i oktober 1938 i Sollefteå. Texten i utställningsprogrammet är författat av Dr Helge Dahlstedt, överläkare på dåvarande Österåsens sanatorium och likaså en stor konstälskare. Helge Dahlstedt var den som initierade bildandet av Sollefteå konstförening och var även drivande till att monumentet ”Timmerflottare” av Carl Friesendahl kom på plats i Sollefteå.
Helge Dahlstedt skrev ett par decennier senare en utförligare uppsats som till stora delar sammanfaller med den text som finns i programtexten från 1938. Det manuset finns som Pdf-fil under ”Länkar” till höger i bloggen.
Jag tycker det kan vara roligt att få visa några sidor med bilder ur den minnesskrift som författades till minnesutställningen över Pelle Molin i Sollefteå 1938. Ett stort tack till Harriet Boman och Hembygdsföreningen i Resele för den exklusiva minnesskriften!
/ Anita Berglund
Hjalmar Eneroth om Pelle Molin
2 januari, 2010Några veckor före jul hittade jag en tillfällighet en kopia på en artikel av författaren och tecknaren Hjalmar Eneroth (1869–1964), som kände Pelle Molin under hans studietid i Stockholm. Eneroth skriver:
”Min första bekantskap med Pelle Molin daterade sig från slutet på 80-talet och började en sommardag då jag hos den alltid älskvärde, ibland sprudlande glade Gösta K[rehl] började en kurs för inträde i Fria konsternas akademi. Under en hörnhylla, belamrad med statyetter, pipor och diverse grejor, bland vilka särskilt bemärktes en dödskalle, just nu prydd med narrkrona av mässing och med en halvrökt cigarrett mellan tänderna, sutto vid mitt inträde tvenne unga män vid ett bord inbegripna i schackspel. Ivrigt blossande och djupsinnigt mediterande, togo de föga notis om min obetydlighet, som därför en god stund var i tillfälle att ge akt på denna scen som genom dödens symbol över ynglingarnas hjässor berörde mig pinsamt som en ond varsel. Med en viss beklämdhet presenterade jag mig och jag framförde just mitt ärende till vederbörande, då dörren till ett närliggande rum våldsamt slogs upp och en liten undersätsig man, vars anlete företedde en underlig blandning av lapp och semit, rusade ut till oss, ivrigt gestikulerande och med många ”grova ord” började lamentera över det vanvettiga i att en så härlig sommarafton sitta inspärrad i så gott som kolmörkt rum och ”skugga klots”, vars nytta övergick hans eljest mycket vidsträckta horisont.
– Va har det där med målning att göra? Ska’ jag för att ”spackla” lappar och renar och vattenfall och norrsken först behöva smeta ner rent och vackert papper med dessa fördömda kuber, klot, kors och burkar? Det är ju rama bleka vanvettet, Gösta! Vad ä det där för en? frågade han sedan med en gest åt mig – ska’ han också in i detta fördömda elände?
– Ja, jag tänkte det, upplyste jag sedan jag presenterats för denne man, vars sjudande heta humör och lidelsefulla svada i början högeligen imponerade på mig och förresten alla han kom i beröring med – Pelle Molin.”
Eneroth berättar vidare om hur ”de tre musketörerna” – Pelle Molin, Henrik Reuter-dahl (1870–1925) och han själv – ”kamperade ihop” från nyåret 1889. Om hur Pelle Molin slet ont i Stockholm:
”Ofta fick en bunt cigaretter ersätta all mat för dagen och återigen fanns det perioder då han hade överflöd på mynt. Då tog han revansch för sina umbäranden och som man säger brände ljuset i båda ändar. Ingenting tycktes emellertid bekomma denne bredaxlade, härdade man. Hans fysiska styrka var rent fenomenal, något varpå han gärna och ofta visade prov.”
Jag vet ännu inte helt säkert ur vilken publikation detta intressanta porträtt av Pelle Molin som jag här citerat ett par stycken ur, är hämtad men återkommer om källan.
Isabella Josefsson 2010-01-01
Uppdatering: Artikeln heter ”Från Pelle Molins Stockholmstid” och är hämtad ur Minnenas bok. Personliga hågkomster om märkliga svenska män och kvinnor inom teater, musik, litteratur, målarkonst, vetenskap och industri. Stockholm, SvD, 1916, s. 305–313. (Tack till H-O Alfredsson, C-H Berg m.fl.)
Pelle Molins journalistik
30 december, 2009Vad kanske många inte vet är att Pelle Molin, förutom sin stora litterära produktion av noveller, också skrev en stor del tidningsartiklar i många tidningar och tidskrifter. Många av artiklarna var skrivna av krassa ekonomiska skäl, men likväl kommer Pelles mångfacetterade berättarkonst fram även i dessa alster. Pelle Molins journalistik förekom rikligt i flera tidningar i form av reportage och artiklar från Ådalen som från Stockholm och Nordnorge.
Artikel 2 av 6 ur VA 1894. Klicka för större bild!
För några veckor sedan fick Sällskapet en rad gamla kopior av tidningsartiklar som Pelle Molin skrev i Västernorrlands Allehanda år 1894. Det är Daniel Nordin, arkivchef på Näringslivsarkiv i Norrland-NIN, som kopierat och vidarebefordrat artiklarna från Västernorrlands Allehandas arkiv (www.nin.nu)
Vi tackar så mycket!
Så här skriver Daniel:
”Artiklarna går under namnet ”Ångermanlands största laxfors” och publicerades den 8, 10, 12, 14, 16 och 20 februari 1894 i Västernorrlands Allehanda”.
Alla ovanstående artiklar finns avskrivna i boken ”Pelle Molin – Samlade skrifter” från 1964 av Erik Gamby och Lennart Hjelmstedt.
Lennart Hjelmstedt skriver bland annat så här om Pelle Molins journalistik:
”Här träder Pelle Molins mångfacetterade berättarkonst till mötes i hela dess register. Pelle Molin hade ett journalistiskt gry och ville hela tiden berätta om vad han såg. Under alla tänkbara förhållanden”. (Från förord i boken och i mail)
I fotoalbumet finns alla ovanstående nämnda tidningsartiklar utlagda!
Vi önskar alla ett Gott Nytt År!
Av Anita Berglund
