Till alla betalande medlemmar!
De som möjligen ännu inte fått 2011 års utskick (årsskrift plus bok) kontakta kassör Kåre Andreasson tel: 0620-15946 Mail: kare.andreasson(at)telia.com
Mvh Anita Berglund
Sekr. Pelle Molinsällskapet
En riktigt GOD JUL önskas alla Pelle Molinsällskapets vänner!
En liten undran..
Är det någon av våra betalande medlemmar i Pelle Molinsällskapet som ännu inte fått Årsskriften inkl. boken ”Nordland” av Pelle Molin?
Hör av Dig i så fall genom en kommentar nedan eller till mig;
Anita Berglund anita.omsjo(at)telia.com
Många har undrat vad som hände med Pelle Molins reskamrat Fredrik Lindskog till Bodö hösten 1894. Någon har hört berättas att Lindskog emigrerade till Amerika och andra ”visste” att han dog relativt ung. För en tid sedan fick Pelle Molinsällskapet ett par tidningsartiklar som kunde berätta om Fredrik Lindskogs vidare öden efter att han lämnade Pelle Molin i Bodö.
Fredrik Lindskog föddes 1870 i Uddevalla. Lindskog var en äventyrlig herre som redan i unga år reste till Amerika innan han började sina studier till läkare i Stockholm i slutet av 1880-talet. Han gjorde flera avbrott i sina studier för längre fjällvandringar, och under en av dessa vandringar träffade han Pelle Molin i Näsåker, de blev goda vänner och Pelle Molin beslutade sig att följa med sin nye vän på vandring till Bodö, Norge.
Fredrik Lindskog tog sin läkarexamen 1900 och tjänstgjorde ett par år som distriktsläkare i Arjeplog och därefter i Stockholm. År 1902 begav han sig till London och arbetade där som läkare innan han var tvungen att återvända till Sverige vid 1:a väldskrigets utbrott 1914. Han arbetade en tid i Lysekil, var skeppsläkare på ”Stockholm” och senare som praktiserande läkare i Åre och Stockholm.
Fredrik Lindskog avled 1933. Han blev 63 år gammal. (Källa: Dödsruna 1933).
I följande artikel, grundad på Professor Hults uppgifter, berättas mera om Fredrik Lindskogs äventyrliga liv. Tyvärr finns inga uppgifter om artikelförfattarens namn eller tidskrift.
Klicka på artikeln så förstoras bilden!
Tack Mariann Hedman för artiklarna!
Text: Anita Berglund
I senaste eProvins har Lennart Hjelmstedt skrivit en artikel om Pelle Molin. Mycket inressant!
Här hittar ni artikeln: ”En journalist ser på Pelle Molin”.
Lennart Hjelmstedt är en av utgivarna bakom Pelle Molins Samlade skrifter (Uppsala, 1964).
Han har också skrivit uppsatsen ”Pelle Molins berättarstil”, Ingår i: Kungl. Skytteanska samfundets handlingar 1963 (2), s. 5-38.
Lennart Hjelmstedt har bland annat varit chefredaktör för Blekinge Läns Tidning 1993-2000.
Pelle Molinsällskapets årsskrift är nu tryckt och klar att distibueras! Alla betalande medlemmar kommer inom kort att få årsskriften plus en sponsrad bok av Pelle Molin i sin brevlåda.
En riktigt fin Advent alla!
This gallery contains 1 photo.
Pelle Molinsällskapets styrelse hade igår (16/11) glädjen att besöka Qvistska samlingen i Härnösands konsthall. Qvistska samlingen är uppkallat efter syskonparet Elna och Nils Qvist som donerade sin stora konstsamling till Härnösand. I den Qvistska samlingen finns tre oljemålningar av Pelle … Continue reading
Allt som skrivs om och av Pelle Molin är inte positivt. 
Men även det som är negativt i Pelles karaktär måste belysas för att bilden av Pelle Molin ska bli sann. Redaktören för ”Namn och Nytt” i DN Cecilia Jacobsson har i DN den 31/10 kåserat om Pelles fablesse för unga flickor, något som är ett ganska framträdande karaktärsdrag när man läser alla de brev som Pelle Molin skrivit i Isabella Josefssons nyligen utgivna bok ”Pelle Molins brev”.
Cecilia Jacobsson skriver så här: (klicka på bilden så förstoras texten)
”Tänk er först och främst en gata i hanseatisk stil, smal. Krokig, mörk, oregelbunden., men med stil uti. Tänk er denna gata nära en kilometer lång med höga hus å ömse sidor, hundra och hundra fämtio fot höga.
Djupt ned, där dagern är svag och solen sällan skiner, spolar på gatan ett klart, kallt vatten med allsköns kulörta, glimmande, nötta, egendomliga stenar i botten under ideliga små fall, forsar, sel och bakvatten.
Längst upp, där gatan börjar, husen äro högst och vattnet i ett knä gör det berömda höga fallet, äro väggarna svarta och blanka, gråtande våta.
Från alla utsprång på väggarna spruta små vatten, bildade af minor och stänk. Stenarna glimma då solljuset någon gång hittar dem inunder den rägnbåge, som bor här. Längst upp i gatan är Hällingsåfallet, såsom sagt är. Ni har kanske sett det i fotografi. Jag säger: ni har ändock föga aning om kvad det är – ty det är helt enkelt ett vår Herres under! ”
[Kort utdrag ur Pelle Molins artikel ”En dag vid Hällingsåfallet”, ursprungligen publicerad i Jämtlandsposten 1894. Ingår även i Samlade skrifter, sidorna 276–281.]
”Åh, denna dag vid Hällingsåfallet! Sådana har lifvet icke många, men gudskelof för dem, som äro. Det var det allra vackraste väder och vi voro i det allra bästa lynne. Figge Lindskog gick före med matsäckskunten och jag larvade efter med kaffepanna och metspö. – Vattnet vid portarnas nedre ända var så lockande grönt och vackert, att Figge klädde sig utaf och tog ett bad, så kallt vattnet än var. Detta retade mig, och jag tog mig ett bad också, sedan jag först gjort upp en stor eld och fått på kaffepannan. Figge Lindskog ansåg att det borde finnas stipendier för anläggande af jordkulor vid Hällingsåfallet, och jag instämde.”
[Litet utdrag ur ett brev från Pelle Molin till V.B. Frisendahl 21/10 1894].
Av Isabella Josefsson (text och bilder). Bilderna är tagna den 12 september 2011.
Pelle Molinsällskapet har fått en hälsning från vårt brodersällskap i Bodö, med anledning av deras förre ordföranden Knut Hoffs död och begravning.
Ett stort och varmt TACK till Ordförande Knut Steen Holm för denna hälsning!
